Kommunikationsmodeller

Larsson tar i sin bok "Tillämpad kommunikationsvetenskap (1997) grovt förenklat, upp två modellvägar inom kommunikation. Envägs- och tvåvägskommunikation. Envägskommunikation där man ser processen som ett linjärt förlopp mellan en sändare och en mottagare och en där processen ses som en interaktion eller som ett nätverk av kontakter. Larsson skriver att det är främst linjära modeller som präglar dagens planerade kommunikation, trots att det finns kunskaper om vissa svagheter och begränsningar. Detta beror på, tror Larsson, praktiska, ekonomiska skäl och på grund av tradition, samtidigt som nätverksmodellerna är dåligt utvecklade.

Basmodellen

I slutet av 1940-talet utformade Shannon & Weaver en kommunikativ basmodell som avsede telefoni. Delarna i den modellen är fortfarande grundstenarna i många linjära modeller. Harold Lasswell satte ord på modellen när han sa: Who? Says what? In which channel? To whom? With what effect?

Basmodell för kommunikation

Även om sändaren är en organisation så finns det ändå en person bakom sändaren. T ex en informatör som har initierat kommunikationen. Ibland kan det vara nödvändigt att manipulera sändaren genom en sk pseudokommunikatör t ex en kändis, idrottsman, politiker etc. Den bästa effekten får man enligt Larsson (1997) om "...ett budskaps sprids av många (olika) sändare med hög tillförlitlighet och om sändaren och mottagarna liknar varandra." (Larsson 1997 s.33) Larsson menar att man grovt kan urskilja tre typer av medellanden: Den uppsätning ord och symboler som budskapet består av is ig, den mening som sändaren lägger in i budskapet och att budskapet har fem betydelser: Avsett budskap, Sänt budskap, budskapet i sig, mottaget budskap och uppfattat budskap.

Kodning & avkodning

Eftersom kommunikatören lägger in värderingar, symboler etc i budskapet, kodar han/hon budskapet, något som kräver att mottagren avkodar detsamma. Hall (1980) talar om 3 avkodningspositioner hos mottagaren. Den dominerande som betyder att mottagaren accepterar sändarens avsikt. Det förhandlande, där mottagare och sändare förhandlar sig fram till en gemensam position efter att ha förkastat vissa bitar och accepterat vissa. Den oppositionella positionen där det som framförs förkastas.

Efter detta har modellen utvecklats ytterligare, där man tar hänsyn till sändarens bakgrund, självuppfattning, sociala omgivning, ekonomiska faktorer etc. Larsson (1997) menar att de finns ett samband mellan sociodemografiska faktorer och vilken tolkning en mottagare gör av ett budskap. Den sociala bakgrunden skapar "kulturella verktyg" eller referensramar som gör att budskapet avkodas och tolkas på ett specifikt individuellt sätt.

Var sker kommunikationen?

Man har också tagit hänsyn till var kommunikationen sker. Det vill säga var tar mottagaren emot budskapet och hur agerar han då. Kontexten dvs det sammanhang i vilket kommunikation sker har för postmodernistisk forskning varit mycket viktigt. Larsson sätter in den ursprungliga basmodellen i ett kontextuellt sammanhang.